Att känna ångest är en naturlig upplevelse för människan. Det fungerar som en slags varningssignal och hjälper oss att undvika eller fly från faror. Om du däremot har återkommande panikattacker där känslan av rädsla och ångest är så intensiv att den försämrar din livskvalitet kan du ha vad som kallas paniksyndrom.
Symtom vid paniksyndrom
När man får en panikattack är det vanligt att känna sig yr och uppleva overklighetskänslor. Det kan kännas svårt att andas, man kan få hjärtklappning och en rädsla för döden kan även uppstå. Det är också vanligt att man svettas och blir illamående, känna stickningar eller domningar i fingertopparna och att börja darra i kroppen under en panikattack.
Andra vanliga symtom vid panikattacker inkluderar:
- Svaghetskänsla i musklerna
- En klump i magen eller tryck över bröstet
- Svimningskänslor
- Rädsla för att mista kontroll
- Frossa eller värmevallningar
När panikattackerna återkommer upprepade gånger, när du har ihållande oro för nya attacker och när ditt beteende förändras till följd av oron kan du ha det som kallas för paniksyndrom. Många drabbade börjar undvika små utrymmen, offentliga platser eller situationer som tidigare utlöst en attack, och i slutändan kan tillståndet börja påverka ens vardag negativt.
Behandling av paniksyndrom
De flesta människor upplever ångest och rädsla någon gång i livet. Det är inget farligt och inget man behöver söka vård för. Om du däremot har paniksyndrom, dvs. återkommande och kraftiga panikattacker, rekommenderas att söka hjälp.
Läkemedel och psykoterapi är två alternativ vid behandling av paniksyndrom. Målet med dem är att hjälpa den drabbade att hantera sina panikattacker till den grad att de inte påverkar det vardagliga livet.
En vanlig form av psykoterapi som används vid paniksyndrom är kognitiv beteendeterapi, KBT. Den här behandlingen kan ges både individuellt och i grupp och går främst ut på att förändra tankar, känslor och beteende som hindrar dig i ditt liv.
Orsaker till paniksyndrom
Det finns ingen enhetlig orsak till paniksyndrom; tillståndet kan utlösas av en rad olika faktorer. Bland annat har man hittat samband mellan vissa arvsfaktorer och mottaglighet för paniksyndrom. Även stress till följd av traumatiska upplevelser och stora livsförändringar kan öka risken för att drabbas av paniksyndrom.
Ta hjälp av Rygginstitutet
Har du panikattacker och paniksyndrom och den vanliga vården inte har lyckats hjälpa dig? Kontakta i så fall Rygginstitutet. Vi tar vid där den vanliga vården upphör och ser till du får den hjälp du behöver för att kunna hantera dina symtom och leva ett normalt liv.
Tips vid panikångest
En panikattack är en kraftfull ångest som förekommer under en begränsad tid. Det upplevs ofta mycket intensivt och obehagligt. Många upplever detta någon gång i livet. För vissa kan det återkomma oftare. Då är det inte ovanligt att man kan bli rädd för ytterligare attacker, och därför börjar undvika situationer och sammanhang där det skulle kunna ske. Då kan man ha utvecklat ett paniksyndrom.
Det finns tips för hur du kan hantera din ångest, både i stunden och på längre sikt.
Kom ihåg att även om ångest kan upplevas som mycket obehaglig så är den helt ofarlig och övergående!.
Strategier om du håller på att få en panikångestattack:
- Stanna kvar i situationen du befinner dig i
- Sätt dig ner om du behöver, försök att vara närvarande i nuet och beskriva vad som händer omkring dig
- Låt ångesten komma och vara med dig, beskriv för dig själv vilka symtom du noterar
- Andas. Försök att andas med lugna, jämna andetag.
- Ge dig själv tid att hantera situationen
Strategier för att hantera ångest på lång sikt:
När vi undviker situationer som ger ångest kommer hjärnan att uppfatta ångest som något farligt i sig. Det leder ofta till en ond cirkel där rädslan för ångest faktiskt skapar mer ångest.
För att hantera ångest långsiktigt är det därför bra att försöka utmana sig själv att göra de saker man tycker om, trots att det kan finnas en risk att få ångest under tiden.
Hjärnan får då en chans att lära sig att den inte behöver reagera så starkt och ångesten kan minska på sikt. Att träna regelbundet och motionera samt att få tillräckligt med sömn kan också fungera förebyggande.
Förutom att hantera panikångestattacker i stunden kan du även vidta åtgärder för att undvika och minimera antalet ångestattacker på sikt. Du kan utmana dig själv att göra saker du tycker om, trots att du känner att det finns en risk för att få ångest. Utöver det kan det hjälpa med kontinuerlig träning och att röra mer på sig. Det är även viktigt att få tillräckligt med sömn. Att vara närvarande i nuet och att utföra övningar i mindfulness kan också fungera som hjälp mot panikångest.
Hur länge kan man ha panikångest?
En panikångestattack känns oftast mycket tydligt i kroppen och kan vara väldigt intensiv. Det är därför vanligt att tro att man har något fysiskt fel i kroppen om man inte är medveten om att det är en panikångestattack. När man är på väg in i en panikångestattack känns det ofta som att ångesten blir mer och mer påtaglig. En ångestattack varar däremot inte särskilt länge och är oftast över efter tio minuter. Subjektivt kan panikångestattacker dock upplevas som betydligt längre än vad dom egentligen är. Men rent fysisk orkar inte kroppen ha panik särskilt länge, då det är mycket energikrävande.
Det vanligaste är att man enbart får en ångestattack en eller ett par gånger i livet. Men då en panikångestattack oftast är en mycket skrämmande upplevelse kan rädslan för att få ytterligare ångestattacker finnas kvar under en längre tid. Om denna rädsla känns paralyserande och får dig att undvika att göra saker som du vanligtvis gör och uppskattar att göra finns risken att du har något som kallas paniksyndrom. Misstänker du att du har paniksyndrom och har upplevt återkommande fall kan det vara en god idé att söka hjälp mot panikångest och genomgå panikångestbehandling.
Vad är det som utlöser panikångest?
Panikångest kan triggas av en rad olika faktorer som uppfattas som hot. Ibland kan hotet vara högst reellt, som ett fysiskt eller psykiskt trauma. Men då hjärnan har svårt för att skilja på vad som är ett riktigt och upplevt hot kan även tankar på en hotfull situation utlösa panikångest. Det kan exempelvis handla om oro för framtiden, obehagliga tankar eller traumatiska minnen.
Forskning visar också på att det finns samband mellan panikattacker och ärftlighet, stora skiften i livet, ökad stress och traumatiserande händelser. När det kommer till psykiska orsaker som kan utlösa panikångest är till exempel feltolkningar av kroppsliga signaler en möjlig faktor. Exempelvis kan en hjärtklappning som tolkas som ett hjärtfel vara en faktor, även om hjärtklappningen skett av naturliga orsaker såsom förhöjd fysisk aktivitet.
Missbruk och konsumtion av olika substanser kan också öka risken för att få panikångest. Koffein kan bidra till att trigga panikångestattacker för personer i riskgruppen. Detta beror på att koffein ökar hjärtfrekvensen och kan bidra till att göra dig mer stressad, och därmed bidra till ångest och panikångestattacker. Vissa läkemedel som antihistaminer och bensodiazepiner kan också öka risken för panikångestattacker. Till en början ger läkemedel som dessa en lugnande effekt men leder ofta till förhöjd ångest i det långa loppet. Det beror på att man lär hjärnan att det är farligt med panikångest och att behandling med medicinering behövs. På liknande sätt kan alkohol ha en lugnande effekt till en början. Men när alkoholen försvinner ur ens system kan det framkalla en obalans i hjärnans signalsubstans, vilket kan orsaka panikångestattacker. Om du lindrar din ångest med hjälp av alkohol eller andra substanser rekommenderar vi att du söker hjälp mot panikångest.
Även sömnbrist kan öka risken för panikångestattacker. Det är därför viktigt att du tar dig tid för att sova tillräckligt och även tar kortare pauser under dagen om det finns behov för det.
Kan man få panikångest av stress?
Panikångest kan utlösas när du har en stressig period. Det kan också uppkomma efter en sådan period, när man tillåter sig själv att varva ner. Under stressiga perioder är det också vanligt att man äter och sover sämre, vilket i sin tur också ökar risken för panikångest. Om du tidigare har varit med om en eller flera mentalt påfrestande upplevelser där din kamp- och flyktrespons aktiverades är det vanligt att stress lättare kan utlösa panikångest framöver. Detta beror på att hjärnan har en tendens att lagra traumatiska minnen, vilket gör att du därför kan ha lättare att tolka framtida stressiga situationer som hot och fara i framtiden.
Om du lätt blir stressad och känner att du riskerar att få panikångest av ditt stresspåslag kan avslappningsövningar fungera som en bra panikångestbehandling. Avslappningsövningar kan också lära en att hantera en panikångestattack bättre i stunden. Många upplever därför att avslappningsövningar såsom yoga, meditation och andningsövningar kan fungera för att mildra panikångest. Ytterligare en sak som bidrar till att minska stress, och följaktligen även fungerar som hjälp mot panikångest, är träning. Förutom att träning bidrar till att hålla dig i form minskar det även stress och spänningar i muskler. Detta beror på att träning hjälper kroppen med att producera kortisol och adrenalin på ett hälsosamt och naturligt sätt.