När Försäkringskassan ska ta ett beslut grundar de sig på den information som finns tillgänglig. Ibland räcker inte informationen eller så vill Försäkringskassan ha mer underlag för att kunna ta ett bättre beslut. Till sin hjälp kan Försäkringskassan låta ett team med läkare, sköterskor, terapeuter och psykologer utföra en försäkringsmedicinsk utredning, vilket innebär att de undersöker patientens arbetsförmåga. Detta ger Försäkringskassan mer information för att kunna ta ett beslut men för att kunna tolka informationen på rätt sätt kan handläggaren vända sig till en försäkringsmedicinsk rådgivare, även kallad försäkringsläkare, för att undersöka resultatet från utredningen.
Vad är en försäkringsläkare?
Försäkringsläkaren är en läkare som jobbar för Försäkringskassan. Denna person är en rådgivare, läkare och expert som anlitats av Försäkringskassan för att ge sin objektiva syn på en utredning. De hjälper handläggarna att förstå den medicinska informationen som kommer från hälso- och sjukvården. Rådgivarna ska arbeta som ett stöd för handläggningen av flera situationer och instanser, från olika ersättningar till aktivitetsstöd, tillfällig föräldrapenning vid svårt sjukt barn och mycket mer.
Vad gör en försäkringsläkare?
En försäkringsläkare kan användas i olika ärenden och är oftast en del av en grupp som består av läkaren, en försäkringsspecialist och ett flertal handläggare. Gruppen diskuterar olika ärenden och får råd från försäkringsläkaren om de medicinska aspekterna av de olika fallen. Det tar endast ställning i frågor som rör det medicinska underlaget, inte frågor som berör rätten till ersättning. Det är även försäkringsläkarna som utbildar och informerar tjänstemännen och handläggarna inom medicinska frågor.
Viktiga skillnader mellan försäkringsmedicinsk utredning och försäkringsläkarens uppgifter
Vid den försäkringsmedicinska utredningen får en patient besöka en lokal för att träffa personer från olika professioner. Syftet med utredningen är att genom tester och samtal utreda hur det står till med patientens arbetsförmåga och funktionstillstånd. Det finns tre typer av utredningar som kan beställas från Försäkringskassan, dessa är:
- AFU – aktivitetsförmågeutredning
- SLU – särskilt läkarutlåtande
- TMU – teambaserad utredning
Under 2018 är det tänkt att SLU och TMU ska fasas ut, vilket innebär att Försäkringskassan endast kan beställa AFU. En av anledningarna till bytet är för att myndigheten vill standardisera utredningsformen. Läkarna som utför AFU, eller någon av de andra utredningarna, måste ha genomgått en utbildning i försäkringsmedicinska utredningar. Dessa hålls av försäkringsläkarna.
Som du märker är anträffbarheten den viktigaste skillnaden mellan försäkringsläkare och en läkare som utreder rehabiliteringsbehov. Du träffar personerna som utreder din förmåga att arbeta under själva utredningen. I vissa fall har de även andra uppgifter, exempelvis inom rehabilitering eller stressbehandlingar. Du får inte träffa Försäkringsläkarna. De bistår handläggarna med råd gällande vad olika utredningar rapporterar.
”Texten ovan är skriven i online-marknadsföringssyfte. Åsikterna är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis åsikterna hos Rygginstitutet.”